Att göra en förändring är krävande och nog det svåraste man kan begära av dig som patient. Men, resultatet av din rehabilitering, , är starkt kopplat till din vilja att förändra ett icke gynnsamt beteende. Vid långvarig smärta är det lätt att komma in i felaktiga  beteenden. Det är lätt att man blir mindre fysiskt och socialt aktiv eftersom man är naturligt rädd att det ska utlösa eller förvärra ryggsmärtan. Det känns skönt för stunden att undvika en smärtsam situation, men i det långa loppet är det ogynnsamt för din fortsatta rehabilitering.

 

Trots att man ofta vid långvarig smärta blir mindre aktiv brukar smärtbilden paradoxalt nog förbli oförändrad eller till och med förvärras. Man har fortsatt smärta  som innan men samtidigt en ytterligare minskad livskvalité. Självklart begränsar smärtan dig i många situationer, men fundera på ditt eget smärtbeteende och om eventuellt undvikande har gjort dig bättre eller sämre.

​

En av de viktigaste behandlingsmetoderna vid ryggsmärta är således att fortsätta vara aktiv och fortsätta göra det som ger dig ökad livskvalité och energi. Försök bara hitta en nivå som passar dig. Det är sällan "svart eller vitt". Du behöver kanske sänka dina krav på vad det innebär att vara fysisk och socialt aktiv. Många aktiviteter går att anpassa. Du behöver kanske  inte vara med på hela aktiviteten eller du behöver kunna ta korta pauser. Försök hitta var din kapacitet är någonstans och öka sedan stegvis.

​

Hjärnan är smart men har ett förvånansvärt kort perspektiv. Hjärnan vill snabbt bli av med allt hotfullt som finns för stunden.  Detta sker oftast på en undermedveten nivå, den subkortikala, där de omedelbara flyktreaktionerna administreras.  På den här nivån har hjärna huvudsakligen tillgång till information från receptorerna i periferin. I den medvetna delen av hjärnan, i cortex eller hjärnbarken, lever däremot minnet kvar av ett nationellt vårdprogram man läst eller filmerna man sett i Ryggskolan. Här kan därför en mer långsiktig planering ske och beteendeförändringar initieras som är otroligt viktiga på längre sikt men kanske är tvärtemot de data som de perifera smärtreceptorerna levererar. Det är starka krafter man kämpar mot när man försöker förändra sig! 

​